Varje år dör uppskattningsvis 1,2 miljoner människor runt om i världen på grund av medicinska misstag. Världshälsoorganisationen, WHO, har publicerat en rapport som gör gällande att vårdskador utgör en stor belastning när det gäller människors sjuklighet och dödlighet i världen.
En av de största utmaningarna för att förbättra patientsäkerheten är möjligheten att öva. Möjligheterna att få praktikplats, särskilt som sjuksköterskestudent, begränsas alltmer i takt med att den åldrande befolkningen ökar arbetsbelastningen för vårdanställda.
För det handlar inte bara om att få möjlighet att öva: att få öva i en trygg miljö utan att utsätta patienter för risker är minst lika viktigt. Simuleringsbaserad övning ger studenter, läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal möjlighet att integrera kognitivt lärande med praktik utan risker för patienterna.
Att undvika medicinska fel och förbättra patientsäkerheten är viktiga aspekter vid vård av patienter, men de är inte de enda. En optimal patientvård omfattar också att upptäcka dolda säkerhetsproblem, att underlätta samarbete och kommunikation i arbetslaget samt att säkerställa att yrkeskompetens inte bara upprätthålls utan också förbättras.
Simuleringsbaserad utbildning har fått stort erkännande inom vården och anses vara ett kraftfullt verktyg för att stärka klinisk kunskap, förbättra kommunikationen inom arbetslaget och lära ut beslutsförmåga. Simulering är en utbildningsmetodik, inte en teknologi. Simulering kan användas för att lära ut inte bara kliniska färdigheter utan även lagarbete och kommunikation. Metoden kan även användas för att standardisera utbildning, uppfylla evidensbaserade riktlinjer och uppnå specifika mål. Förhållningssättet har ändrats från vad simulering kan göra till snarare hur simulering bäst kan användas för att förbättra patientvården.
Vårdutbildning har länge förlitat sig på traditionella undervisningsmetoder där moment observeras och sedan upprepas. Sådan undervisning fokuserar på att förmedla kunskap. Simuleringsbaserade övningar gör att kunskap väcks till liv i en miljö utformad för att likna verkliga kliniska situationer och verklighetstrogna upplevelser där deltagarna får utveckla sina kliniska kunskaper, såväl individuellt som i grupp, utan att det innebär några risker för verkliga patienter.
